Samtidsarkeologi
Arkeologer arbetar med materiella spår efter människor. Ofta används begreppet materialitet, vilket är den sociala relationen mellan material/objekt och oss människor. Arkeologin går med andra ord ut på att studera materiella spår och objekt och på så sätt tolka och säga något om hur vi människor handlat och tänkt.
Samtidsarkeologi är en gren av arkeologin där arkeologiska metoder appliceras på att utforska det närliggande förflutna. Ofta dras gränsen vid mitten av 1800-talet. För att förenkla det hela kan man säga att samtidsarkeologin handlar om tiden där människor som lever idag kan ha minnen ifrån. En person som är i 80-årsåldern kan ha hört berättelser från en farförälder som var född innan 1850.
Samtidsarkeologin är en arkeologi som samverkar med andra typer av källor – skriftliga liksom muntliga.
Arkeologin kan bidra till den moderna historieskrivningen genom att undersöka lämningar efter händelser som inte gett upphov till texter i officiella arkiv eller muntliga traditioner – eller där de senare bara ger vaga anvisningar. Ett exempel är Bohusläns museums utgrävning av den bortglömda och odokumenterade resandeboplatsen vid Snarsmon. Andra exempel på samtidsarkeologi är William Ratjes undersökningar av soptippen på Staten Island i New York på 1980-talet, Göteborgs universitets undersökning av en festplats från 1950-talet, eller Parkeologiprojektet som undersökte hur människor använder en park i Göteborg och jämförde resultatet med fastighetskontorets sociotopkartor.
Kontakt
Picea kulturarv har stor erfarenhet att arbeta med samtidsarkeologi. Om du har frågor är du välkommen att ta kontakt med oss:
Benjamin Grahn Danielson
Tel: 073-182 19 50
E-post: benjamin.grahn@piceakulturarv.se
Samtidsarkeologi som metod i samhällsplanering
Picea kulturarv menar att samtidsarkeologiska metoder är mycket användbara i samhällsplaneringsprocesser. I samband med förtätning av stadsområden, eller utbyggnad av nya bostadsområden, kartläggning hur människor använder urbana miljöer och platser, arbete med planprogram, detaljplaner m.m. kan samtidsarkeologiska metoder vara till hjälp.
Mycket forskning visar att människor framförallt är benägna att tycka att materiella lämningar från det närliggande förflutna är viktigare att bevara än äldre lämningar som boplatser, gravar och så vidare. De lämningar som kan relateras till dels egna upplevelser men framförallt sina mor- och farföräldrars liv och deras minnen är viktiga för personer idag. Genom att materiella lämningar kan relateras till verkliga personer fylls de också med en innebörd. Samtidsarkeologi i samhällsplaneringsprocesser är därför minst lika relevant som arkeologiska utredningar som syftar till att bevara äldre tiders lämningar.
I de fall någon vill ha svar på frågor om platser avseende vilka som använder platsen, varför de använder platsen och hur de använder platsen, kan arkeologin bidra.
- Vill du ta reda på något om vad människor gör på grönområden i städer? Samtidsarkeologin kan komplettera bilden som brukarundersökningar och observationer ger.
- Behöver ni knyta historisk fakta och människors berättelser till ert stadsplaneringsprojekt? Vid en samtidsarkeologisk undersökning genomförs arkivstudier men själva grävningen kan göras tillsammans med närboende, och användas som en katalysator för att locka fram människors berättelser om en plats.
- I konsumtionsundersökningar tenderar vi att inte svara sanningsenligt. Vi uppger ofta att vi konsumerar mindre av det som är dåligt och mer av det som är bra. Arkeologin kan ge en annan, kanske mer rättvisande bild av din konsumtion, och samtidsarkeologi kan till exempel användas i plockanalyser av sopor.
Framtidsarkeologi – Arkeologier för/till framtiden
Genom att tillämpa en samtidsarkeologisk metod kan så kallad back tracking användas för att diskutera hur det kommer att se ut i framtiden. På så vis kan samtidsarkeologi istället användas för att skapa utsagor om framtiden – framtidsarkeologi.
En samtidsarkeologisk approach är även fruktbar för att diskutera relationen mellan människa och material/teknik. Hur interagerar vi människor med materiella ting?
Några exempel på framtidsarkeologiska studier är arkeologer vid Linnéuniversitetet som arbetar med Svensk Kärnbränslehantering kring frågor om hur vi ska kommunicera med människor om riskerna kring kärnavfall 100 000 år framåt i tiden. Picea kulturarv har arbetat med framtidsarkeologi tillsammans med konstnärsgruppen the Non Existent Center i Ställberg för att utforska hur Ljusnarsbergs kommun kan se ut år 2070. Picea kulturarv har även genomfört arkeologiska undersökningar av anslagstavlor i Kopparberg, Vilnius och Göteborg och diskuterat framtidens kulturarv på arkeologikonferenser i Litauen, Spanien och Sverige.
